Himlen börjar här

En gång för länge sen när jag låg på gräsmattan i trädgården frågade Big vad jag höll på med. Jag sa att jag låg och tittade upp i himlen. Han sa " Det där har du fått om bakfoten, Lennie, himlen finns överallt, den börjar vid dina fötter" När jag kysser Joe tror jag på det, för första gången i mitt liv.

Lennie var en vanlig 17 årig tjej förutom att hon inte hade en mamma. För Lennie gjorde det inget då hon blev älskad tillräckligt av sin mormor, morbror Big och Bailey, Men allt ändras den dag då Bailey dör.

Lennie förändras då hon möter Joe den söte musikintresserade killen, den alla tjejer drömmer om, men samtidigt finns Baileys pojkvän där. Lennie får passa sig, ett snedsteg kan leda till en katastrof.

Jag tycker att Lennie verkar finnas i skuggan av sin syster, men när sedan Bailey dör finns inget hon kan gömma sig bakom och hon blir en självständig person.

Miljön i boken känns så levande, man känner doften från mormoderns rosor i trädgården, hör vattnet forsa fram i floden.

Jag gillar Lennie, och hela boken för den delen. Lennie är en stark person, hon tar sig igenom sorgen genom att skriva och minnas, minnen över Bailey. För vem skulle inte sörja över sin syster?

Hur kär får man bli?

Boken handlar om Katrin, en tjej som ingen skulle lägga märke till om det inte vore för Frida. Katrins snygga och coola bästis. Frida har allt Katrin inte har en mamma t.ex. Katrins mamma delar inte sina barns liv utan bor i Bryssel, därför bor Katrin med sin pappa och lillebror men även pappans nya sambo Marie. Katrin och Marie har aldrig kommit överens. Katrins liv ändras den dag då Adam börjar i klassen, en kille som redan första skoldagen blir paxad av Frida. Det tar ett tag innan Kartin förstår att hon är kär i Adam. Hur ska hon göra? Frida eller Adam?

Boken är skriven av Katarina Von Bredow. En typisk ungdomsroman. Alla dom tidigare böcker jag läst av Von Bredow, även denna är det en av förälldrarna som "saknas" i barnens uppväxt.
Jag tyckte boken var bra, det var lätt att fastna i boken men trots detta är det här ingen bok som lägger sig på minnet, men helt klart värd att läsa.

Boktjuven

Jag har läst boken Boktjuven av Markus Zusak

Boken borjar 1930 då Liesel sitter på tåget till sina fosterföräldrar, hennes mamma är obotligt sjuk och kan inte ta hand om henne på tågresan dör dessutom Liesels lillebror. När Liesels lillebror begravs stjäl hon sin första bok "Dödgrävarens handbok" Att Liesel är sorgsen när hon kommer till fosterföräldrarna kan man förstå, men till sin glädje lär hennes fosterpappa henne att läsa, senare lär hon känna grannbojken Rudy som så småningom blir hennes bästa vän.

Året 1939 skakas Tyskland av andra världskriget för Liesel förändras hela hennes liv när hon ser alla lidande judar som marscherar genom staden, alla bombningar eller framförallt när hennes fosterpappa måste ut i krig:
"-Pappa?!
Tystnad
-Åk inte pappa. Åk helt enkelt inte. Låt dem komma och hämta pappa om pappa stannar. Men åk inte, snälla pappa åk inte.
-Pappa?!"

Det här är en av dom bästa böcker jag har läst. Boken är även lite speciell eftersom den berättas av självaste döden. Även om delar av boken är påhittad känns den ändå så verklig och man lär verkligen känna huvudpersonen vilket gör att man inte kan undgå att bli berörd
Liksom filmen Titanic bygger det här boken på en historisk verklig händelse med påhittade delar och personer.
Det är en bok som verkligen är värd att läsa, jag rekomenderar boken till er som är intresserade av andra världskriget och ni som gillar välskrivna romaner.